tales of boys, girls and marsupials

jag skulle ju börja plita lite var det tänkt. får se om jag kommer igång, har inte känt att inspirationen fallit på.
den här bloggen skulle ju dö med, så var det.
tänkte bara skriva någon typ av sammanfattning (mission impossible) av mitt senaste halvår.

en resa brukar vara lätt att återberätta. man börjar från det att man åker till det att man kommer hem.
nu är det inte ritkigt så lätt, för jag minns knappt när vi åkte och jag kan knappt tro att vi redan kommit hem.
i alla fall.
jag har sovit i inte mindre än 50 olika sängar. jag har åkt 9 olika flygplan. jag har färdats med minst 34 olika bussar, och då har jag bara räknat buss-bussarna, dom stora alltså. jag har läst ut 26 stycken böcker. bredvid mig har jag i princip hela tiden haft fantastiska mikaela.
vi har sprungit i ösregn, stekts under en brännhet sol, vi har dansat hem på sydneys gator, pratat med konstiga nya zeeländare, mött människor vi aldrig kommer glömma. vissa vi kommer tappa kontakten med, vissa vi kommer ha kvar livet ut. vi har plockat hallon från snåriga buskar och sjungit i kör till australiensisk radio, vi har varit lulliga på vinprovningar, vi har spelat yatzy, finns i sjön och idioten. vi har traffat människor vi kände sen innan, vi har promenerat massor. vi har ätit chips och kollat på tv, vi har varit galna i delfiner. vi har slängt oss ut från ett flygplan med fallskärm på ryggen. vi har hatat delfiner. stått på händer både på land och i vattnet. gjort fula miner och spelat in hysteriskt roliga filmer på min kamera.
vi har simmat i havet och blivit omkörda av livs levande jättestora sköldpaddor. vi har klappat och pussat kängurus. seglat med en stor segelbåt och druckit goon ur påse.
vi har varit hos skräddare och specialbeställt kläder och skor. vi har shoppat i bangkok. vi har varit med om en miljon (känns det som) taxifärder då vi varit livrädda att chauffören i fråga ska kidnappa oss. vi har lärt oss att tillaga sushi. vi har älskat sushi. vi har levt på sushi. vi har även ätit tonfisk ganska många utav våra 159 dagar i väg.
en gång slösade vi en veckobudget på restaurang. har aldrig känts bättre.
någonstans i mitten, eller snarare kanske i början så kom tomas till andra sidan jorden för att hälsa på mig. mer behövs inte sägas, det säger väl allt?
jag skulle kunna hålla på i alla oändlighet, men jag misstänker att det skulle roa en, möjligen två personer.
yes, ni gissade rätt, mig och mika.

och nu sitter jag här, med alla mina minnen. lite mer världsvan. vilken grej jag har fått vara med om. jag kan inte riktigt förstå att det är jag som har varit iväg..
när jag blundar kan jag fortfarande se mina favoritplatser framför mig.
platser jag aldrig kommer glömma.
platser som jag fick uppleva. genom mina egna ögon.
själv.
platser som många upplevt innan mig, men som jag har sett, kanske på samma sätt, kanske på mitt sätt.
i alla fall är minnerna och upplevelserna bara mina.
något som ingen kan ta i från mig.

det här bloggen skrotas nu.
den har fyllt sin funktion.
blogg-beroende som jag är (jag erkänner) kommer jag att trappa av med hjälp av en annan blogg, bissmarksgatan.blogg.se.
där skriver jag och mina vänner om saker som nästan bara rör oss.
om ni är into sånt, så är ni välkomna dit!

all kärlek! sofie

jag saknar dig mika.
jag saknar att bara vara, vara jämte dig.
utan att prata.
att tänka på samma sak och säga det samtidigt.
jag är så stolt över dig, du är underbar.
att du är min vän ser jag som den bästa komplimangen jag någonsin fått.

vi har nu anlant till ao nang, ett stalle pa fastlandet. det ar nu (snyft) slut pa oar for var del, i alla fall pa ett tag.
i mrogon ska vi (jippi!) mota upp med hanna och jonas, det ska bli sa roligt, vi har verkligen langtat.
vi bor i en fin bungalow, den finaste vi bott i pa hela resan faktiskt. den ligger dock lite utanfor civilisationen (typ), men bade jag och mika ar ju vana att bo en bit darifran det hander.

har ar stekande varmt och det kanns obeskrivligt overkligt att vi inom en vecka kommer finnas oss sjalva vadande i halvmeter djup sno.
det ar sa, jag kan inte forsta och ta in att vi faktsikt ska hem snart. om en vecka sitter vi i london och vantar pa flyget till kopenhamn.
puh.
vi har i alla fall en vecka kvar av sol, bad, goda vanner och shopping.
shoppingen ser vi fram emot mycket. bangkok, beware.

forresten, bade jag och mikaela har blivit antagna som funktionarer pa arets peace and love festival! hur fett ar inte det? vi ska jobba som artistservare. yay!

vad har hant mer i vara liv? kanske inte sa mycket. vi stabiliserar brannan sa gott det gar. vi har sprungit in i erika och daniel (fran fbg) igen, pa phi phi. det var mycket trevligt.
sen sa traffade vi pa nagra stockholmspojkar som vi hade roligt med. vi spelade biljard och jag var kungen. ovantat! jag som ar skitdalig pa biljard (har kanske spelat tre ganger tidigare i mitt liv) satte tva kulor i rad! sedan satte den ena stockholmaren manfred den svarte och sa vann vi.

horrni, nu ses vi typ om en vecka.
det kanns anda gott att saga. aven om har ar varmt i luften, sa vet jag att vi kommer motas av varme hemma, om an inte temeraturmassig.
snart, snart, snart.
vi hors go vanner.

ja, sa ar det pa bloggen numera. a andra sidan, den har bloggen har val ca 12 dagar kvar att leva, sa man vill ju anda ge den vad man kan.
sanningen ar att min nasa ar mer lik en rodbeta (rodbeta ar en battre beskrivning an det klassiska "krafta" i det har fallet) an ett luktorgan, sa det ar vila fran stranden idag. det ar imponerande att nasan alltid lyckas bli brand, trots att jag i ansiktet alltid har solskyddsfaktor 30.

igar var vi pa snorklingstur, det var roligt. kul att komma ivag och gora nagonting, vi har ju mest legat pa stranden den senaste manaden. dock blev sjalva snorklingen en besvikelse, eftersom vattnet var fullt av ackelpackliga maneter.
vi fick se annat som var kul, till extembet 'the beach'-stranden, dar leo dicaprio sprang runt i bar overkropp en gang, det ni ;)
maten var godde och solnedgangen fin. pa det hela taget blev vi nojda.

idag ska jag ga till en frisor och farga mitt barr, det ar namligen osannolikt ljust. ens vanliga farger kommer i obalans nar man ar i solen. har jag markt.

jag har kopt en ny bok idag och hoppas att den ska halla lite langre an dom andra 23 jag last. den har ar en tegelstensaktig sak pa 500 sidor, kanske racker den 3 dagar i alla fall?
om ni undrar sa pratar jag och mika med varandra ocksa, inte bara laser.

igar pa snorklingsturen kunde vi inte ta med vara pass, for man vet ju aldrig vilka tjyvar det kan finnas pa snorklingsturer.. i alla fall kom jag pa det mest briljanta gomstallet!
i en oanvand binda i soptunnan.
japp.
vem skulle leta dar? ingen!
JAG AR NOJD.

vad mer hander har om dagarna? tja, vi traffar endel folk. var sociala anda har dock lagt sig lite. det kanns som att man bara upprepar sig sjalv hela tiden. jag ar si och sa gammal, kommer darifran, har rest si och sa lange, jobbar som bla bla, ska borja plugga det och det, vi har varit dar och dar, ja, oj vad det ar kallt i sverige, javisst.
darfor ska det bli kul att traffa folk man kanner. som hanna och jonas. dom har landat sakert i ao nang och vi ska traffa dom nasta vecka.

naha, nu har jag suttit har och skrivit onodiga saker allt for lange.
refererar till mikas blogg om ni vill lasa nagot vettigt!
http://sjogander.blogg.se

jag har nu gatt in pa stekaroljan.
ren kokosnotolja ratt pa huden, smack sa sitter brannan dar den ska.
jag ar ju lite obsessed med solbranna nar jag ar utomlands, vilket inte ar sa konstigt med tanke pa att jag under en svensk sommar alltid befinner mig i total avsaknad av just det; solbranna.

jag kanner mig lite halvt om halvt rastlost. en bok racker numera bara tva dagar eftersom allt vi gor ar att sola, bada, lasa, ata, sova.
visst finns det grejer att hitta pa har, men elefantridning och apteater ar val ingenting som lockar sa mycket. jag gillar i och for sig att sola och bada och lasa. men om man som vi just nu har det som heltidsysselsattning kan man latt bli lite utbrand. i dubbel bemarkelse, ha ha, ho ho vad rolig jag var dar.

jag ska kopa ett block. borja med min roman. skissa pa en ide. sluta lasa borja skriva.
typ.. nu!

..och i jakt pa nya for oss oupptackta platser. vi har sett sa manga olika nya, annorlunda mer eller mindre exploaterade platser att min hjarna snart exploderar av intryck.
det ar da det ar skont att komma nagonstans dar man varit forut. dar det faktsikt kanns lite som 'hemma'.
som till koh tao. allting var sig likt, fast anda inte. det hade ploppat upp nya hotell, dykstallen, affarer och restauranger overallt, men hey! det ar ju thailand vi snackar om. klart att det ploppar upp nytt dar det finns plats liksom. vissa saker var sig dock likt, som choppers, den galne tyskgubben, orlando, hunden som forfoljde oss och sa chicky.
jag och mika hittade dock massor av nya favoritplatser, och jag ar nu annu mer oertygad om att koh tao ar ett sant stalle dar solen glimmar lite mer och livet kanns lite lattare.

nu ar vi pa koh samui, pa den stranden dar vi bodde sist. lamai. vi bor pa coconut something, precis som sist, men det har ar ett annat coconut something.

idag at vi pa svensk restaurang. jag smallde i mog kottbullar och potatismos, min favoritmat alla kategorier. til det laste jag en rykande farsk king, senaste numret faktiskt. mikaela korde pa aftonbladet och skomakarlada. inte illa, inte illa alls.

vi, eller i alla fall jag har kommit till det stadiet da det ar skont med igenkannelsefaktor.

6 manader pa rymmen fran morker och kyla.
6 manader i jakt pa nya platser och pplevelser.
6 manader med tid att tanka.
6 manader av oforglomliga upplevelser.
6 manader med mika.
6 manader jag alltid kommer att komma ihag.

jag ar nojd. och hemma. pa satt och vis..
och om 3 veckor ar vi hemma hemma. hemma upphojt till 2. hemma i kvadrat liksom.
home squared som barack obama skrev i sin bok som jag varit alldeles for uppe i den senaste tiden.


som mika skrev, nu ska vi jaga kalas. for vi har kalasben pa oss idag och myror i brallan..
ni da?

idag tog jag, mika, lina och becca linbanan till en o som ligger nara nha trang. pa sjalva on steg man iland pa vietnams svar pa skara sommarland. vi akte karuseller vi trodde vi skulle do av och akte vattenrutchbana sa att vi skrattade och skrek om vartannat. (vi skippade rutchbanan de kallade kamekaze, kandes lite vaaal.. ja, farlig)
daremellan lag vi pa den totalt kritvita stranden och solade oss.

var vecka i nha trang har varit fantastisk, och har hojt hela var bild av vietnam. med hjalp av solsken i tva former skulle jag vilja saga, dels den uppe pa himlen, dels tva tjejer fran goteborg som inte kan beskrivas battre pa annat vis.

ikvall satter vi oss pa bussen till saigon och det kanns konstigt att vi styr hemmat sa sakterliga. snart ar vi pa koh tao, min favviso i thailand och val dar har vi "bara" tre veckor kvar av var resa.
det kanns bade konstigt och skont pa samma gang. det ska bli sa kul att komma hem och traffa familjen, tomas, vannerna och slaktingarna!
dessutom missar jag mammas 50-arsdag, det svider lite. men hon har lovat att spara kalaset tills jag ar hemma, sa jag ska inte klaga!

fick ett sms i natt av froken karlsson dar hon skrev "I've got soul but I'm not a soldier". jag blev varm i hela hjartat.